Svar till Hanna!

fick en komentar som jag bara måste svara på...


Hanna om alla stöter bort mig!!:
Sättet du öppnar upp dig på och utrycker dig är fruktansvärt, märks att du är på tok för ung för att vara morsa. Du skiter i om du får sparken, du ska bo i tält, leva på socialen, alltså seriöst du har en dotter att ta hand om, du kanske ska sätta henne i fokus och inte ditt patetiska liv, jag tycker det är fruktansvärt att läsa rent utsagt. Och jag säger inte att du inte älskar din dotter, men du har ett och annat att lära dig, för när hon blivit äldre och denna skit du skriver finns kvar så kommer hon må dåligt.
Man vet ju nte om man ska skratta eller gråta. Fy alltså!


svar:

asså.. det är så att jag sätter alltid min dotter först. men just nu så har jag ingen bostad och kanske är tvungen att bo i tält eftersom att jag inte har ett tillräkligt bra jobb som fyller dom kraven som ofta behövs för att kunna hyra en lägenhet. och ja jag kanske måste försörja mig på socialen en eller 2 eller kanske 3 månader tills jag hittar ett bättre jobb som jag kan försörja mig på. och under tiden det är på detta viset så gör jag allt som står i min makt för att min dotter ska ha det så bra som möjligt. Så hon bor mid sin pappa som jag vet tar väl hand om henne. jag bor oxå dära nu. men vet inte hur länge jag kan stanna. och det e ganska så frustrerande att inte veta vart man ska ta vägen och ... ja, det kan låta väldigt ego trippat. men försök dig ställa dig in i min sitts... att bli bostadslös vilken dag som häls och att du inte har någonstans att ta vägen. inga föräldrar .. ingen släkt.. Skulle inte du skriva om det då??
orolig att behöva få bo på gatan. och angående jobbet.
Om jag får sparken så spelar inte det så stor roll eftersom att jäg ändå inte får någon lön. det var så jag menade.. Jag skulle fan käna mer av att stå i gamla stan och imitera anki och putte eller något.
men det e jo klart att jag måste ha ett jobb. det fattar jag med. Men om jag e frustrerad och sitter och tänker på detta hela dagarna. så e det ju klart att man kanske inte tänker på hur man skriver saker och ting. man har annat att tänka på lixom. och att skriva i min blogg är ett sätt att skriva av mig all min frustration på. Sen om folk inte tycker att det låter vättigt eller för jäkligt så e man inte tvugna att läsa.... absolut inte!!
Det hära är en blogg som är öppen. man kan komma och gå som man vill. om man inte vill läsa så.... LÄS INTE DÅ!!!

hoppas att du e nöjd med detta och att det ändrar synvinkeln på mig!!

Kommentarer
Anonym

Bra svarat Petra, jag blev lite irriterad av den här nonchalanta människan som saknar empati och som antagligen fått allt serverat i livet, var det Hanna hon hette kanske.



En blogg är en blogg. Ett liv är ett liv, det kanske finns en viss skillnad i det, en blogg är en "hobby" och inte det viktigaste, därför kanske det inte är på liv och död hur man uttrycker sig här.

Hur kan den här människan klaga på att Petra vill få hjälp av soc? Är det inte det de finns till för? Är det inte därför jag betalar skatt? För att människor ska få hjälp i alla fall tills det har möjlighet att hjälpa sig själva.

Jag är inte Petra men jag tror att hon och alla andra människor hellre hade tagit han om sig själva än att tigga hos soc, men som sagt det är inte bara sig själv hon tar hand om, hon har en dotter att tänka på också.



2009-07-06 @ 23:38:01




Kommentera inlägget här!



Namn  
Epost    
Blogg    


Kom ihåg mig?

Trackback
RSS 2.0