Vad fan ska man göra av sig själv!?!

Jag ligger i soffan och undrar lite vad FAN jag vill med mitt liv, En fråga som jag kan tänka mig att många ställer sig själv ibland. Men saken är just den att jag faktiskt inte har den blekaste aning.
Om jag bara hade mig själv att tänka på så hade jag antingen valt att inte leva något mer, eller så hade jag tagit mitt pick och pack och flyttat till något annat land. Men Nu har jag ju barn och då är det inte så lätt att bara fly från allt. Nej, Då får man sätta sig ner och ta tag i det som känns jobbigt. Vare sig man vill det eller ej!
För Jag skulle aldrig fly från min dotter. Aldrig på fråga!<------ Varför jag skriver detta det är för att det alltid finns folk som missuppfattar allt!
Jag ångrar aldrig att jag skaffat felicia, Jag älskar henne mer än mig själv. Det jag ville säga var att jag Nog inte suttit här idag om hon inte fanns. Om hon inte kommit till mitt liv så hade jag nog tagit livet av mig för länge sedan. Jag vet att det låter fruktansvärt. Men det är sant! Jag hatar mig själv och jag hatar allt jag gör! Jag är ett stort misslyckande som inte klarar av det minsta lilla.
Om jag skulle radda upp allting som jag är kass på hära så skulle det fylla 5 sidor säkert.
Men det är ju alltid lättare att radda upp allt man är dålig på än det man är bra på.... tyvärr!
Men om man ska se det bra i allt så är det ju så att jag & Oskar fått en lägenhet.. Det e ju bra!
Jag är alltid ärlig... det är inte fullt lika bra, ibland vore det bra om man kunde knipa oxå!
Jag har slutat skära mig i armarna och göra illa mig på annat sätt, Det är ett stort framsteg. Även fast att det är sjukt jobbigt ibland och man får panik när man är sur,arg och irriterad. Jag har inte direkt hittat något nytt knep att få ur mig all ångest, all oro och all ilska. Så när man känner Ångest, Oro och ilska så vill man ju hälst bara ta fram någonting, Rakblad, Sax, kniv eller annat man kan göra sig illa på. Men NEJ; Inte nu längre, jag har inte skurit mig på flera månader. Ni tycker säkert att det låter sjukt. MÅNADER, Det borde vara ÅR! Och jag vet. Men någonstans måste man börja och efter flera års beroende så är det inte det lättaste att bara SLUTA!
Men nu HAR jag SLUTAT!
Jag har felicia så ofta som möjliigt, Så gott som varannan vecka! Ibland mer och ibland mindre.
Ja..... Det var ju iaf lite saker som har gått bra för mig under ett kort tag. Men resten går ju käpp rätt åt helvete. Och Tårarna rinner ner för kinderna så gott som dagligen. Ont i magen av ångest och ilska för att jag inte klarar av det jag ska.
Men det jobbigaste är ändå att jag inte vet vad jag vill, och att man måste välja bort jätte viktiga saker pga att man måste andra saker mer. Som tex: Jag måste välja bort Gymnasiet som är en så sjukt viktig sak tycker jag. Utbildning som alla borde ha. Speciellt med tanke på att jag inte ens kom in på vanlig linje efter grundskolan. Nej, IV var den linjen jag fick gå eftersom att jag Flyttade och skolkade alldeles för mycket så att jag inte kunde hänge med i samma tempo som alla andra. Sedan precis efter IV så blev jag Mamma-ledig och kunde inte hoppa på en vanlig linje direkt. Och nu e jag mamma bor inte hemma och måste ha en inkomst för att överleva. Visst behöver jag inte betala allt eftersom att jag faktiskt bor ihop med Oskar. Men det är endå en hyra på 8000kr som vi delar på och sedan mat och annat.
Det är ju inte gratis att leva. Så har ganska mycket ångest över det. Speciellt eftersom att jag alltid har haft så stora planer om vad jag ska bli. Jag har nästan alltid velat plugga juridik, Jobba med Ungdomars rättigheter.
Men jag kommer nog aldrig att kunna göra det, det är så mycket annat som står i centrum hela tiden.
Och att ens framtidsdrömar går åt helvete, det är ju inget man vill. Så jag har så mycket ångest över det?
Vad fan ska det bli av mig?
Skura toaletterna på T-centralen? Snälla! Jag vill ha ett värdigt liv, bra jobb och inte så jävla komplicerat hela tiden. Allt e fan skit!
BAJS PÅ HELA LIVET! Gahhhh!!

Kommentarer
Sonia

Men snälla du!! Du är ju bäst i världen på att vara Felicias mamma!!! Du klarar det mesta med glans! Den korta tid jag följt din blogg har jag många många gånger imponerats av dig! Din styrka och din uthållighet! Din intelligens och ditt mod!! Du har så himla mycket som bär dig framåt! Du behöver inte alls skära dig eller vara destruktiv mot dig på andra sätt. Men jag vet, av egen erfarenhet, att det är ett snabbt och effektivt sätt att slippa smärtan i själen. Jag använde inte rakblad men jag gjorde det på andra sätt..:-/ Tills en dag då jag bara kom fram till att det hjälper ju inte mig att jag går omkring och har ont. Det hjälper inte i långa loppet liksom. Min terapeut sa till mig att stanna till, vända mig om och se vad det är som skrämmer mig mest. Jag var skiträdd, så rädd att jag spydde. Men jag gjorde det, och efter den dagen så är det destruktiva puts väck!

Jag kan fortfarande ha stunder då jag funderar på vad fan det var som gick snett. Varför jag aldrig blev det där jag skulle bli eller varför jag inte är snygg o perfekt och allt det..Men det är nog något som alla gör. Och det är nog bättre att låta de tankarna nå ut än att pressa tillbaka dem hela tiden och bara rusa på!

Du har en stor ryggsäck Petra! Massor med saker att bära på. Det är inte konstigt att det rinner över kanten ibland! Men kom ihåg att många många av de här sakerna är inte ditt fel! Du har inte kunnat påverka dem. Lägg det åt sidan så mycket det går. Också kom ihåg att ryggsäcken består av saker som hänt. Som vi inte kan göra ogjort eller ändra hur mycket vi än vill. Men det går inte! Det är passerat. Låt det vara och försök lära av misstagen och gör på nya sätt. Det är erfarenheter. Skitsvårt, men en tankeväckare. Lev idag och tänk på imorgon, men låt gårdagen vara passerad...

Sedan vill jag bara säga att du är ung! Du har tiden för dig att "bli" det där du vill. Du har en ambition att jobba med unga, läsa juridik. Det är ju skitbra!Det är inte många som har ambitioner, men så länge man har det, och drömmar, så lever man! Du hinner..Lovar! Kolla runt lite på nätet vad det finns som du skulle kunna börja med, som inte är så betungande. Kan du bli medlem på nån sida för utsatta unga och vara ett slags stöd. Jobba dig därifrån uppåt. Samla information, ju mer man vet ju mer självförtroende får man! Du klarar det! Men ta inte på dig för mycket åt gången. Börja smått och jobba framåt!

Tänk på en annan sak. Att välja är att välja bort och starta på nytt. Du har valt bort det destruktiva och valt livet. Det är starkt och imponerade! Du får också komma ihåg att låta dig själv "misslyckas" och fundera och gråta ibland. Det är inte farligt. Det är att rannsaka sig själv och det är oftast väldigt bra!Men var aldrig rädd att tala om för dina nära , ex Oskar, varför du är ledsen eller funderar. Glöm inte,vi finns här och stöttar dig! Det vet du!

Stor kram



2010-04-27 @ 09:06:44




Kommentera inlägget här!



Namn  
Epost    
Blogg    


Kom ihåg mig?

Trackback
RSS 2.0